a art. ein, ei, eit {blir bruka føre konsonant, jfr. an} / Bam soff dręshn iz gekummen in dorf a bérntraiber. ‘På slutten av trøskinga kom det ein bjørnetemmar til landsbyen.’ (Der knecht, s. 46) / M’hott a gantsn tóg gehért klappn mit di tsęppes. ‘Ein hørte bankinga av slogene [el. sleglane, sliulane, tustane] heile dagen.’ (Der knecht, s. 45) / M’hott gebétn Jánkevn zingen, un er hott gezungen der mammes a vigglíd. S’iz di pouerem voilgefelln. ‘Dei bad Jankev om å synge, og han song voggesongen etter mora. Bøndene likte han [=songen] godt.’ (Der knecht, s. 45)

 

Ach

acheln v. eta [NTY]

achíle f. mat, kost

achlen v. eta; stappe i seg

achsanje (pl. -sf. vertshus

acht num. åtte

achter num. åttande

achtsik num. åtti

achtsikster num. åttiande

achtsn num. atten

achtsnter = achtseter num. attande

 

Ad

adhaiem adv. til no, til i dag

adó =  adv. her

àdrave adv. tvert i mot; gjerne! / àdrave vàdrave absolutt tvert i mot; svært gjerne!

 

Af

afìle adv. til og med / Afìle inmittn zummer zainen offn barg geshtannen kalte nęcht. ‘Til og med midt på sommaren var det kalde netter på fjellet.’ (Der knecht, s. 9) / Shneien zainen óngefalln afìle in zummer. ‘Det snødde til og med om sommaren.’ (Der knecht, s. 12)

afìle nit ikkje eingong, ikkje så mykje som

afsnai = funsnai = ibberanaies adv. på nytt

 

Ag

agóle f. vogn

àgres (pl. -nn. stikkelsbær

agúle (pl. -sf. kone som mannen har reist ifrå

 

Ah

aha! interj. aha!

ahéim adv. heim, heimover

 

Ai

aier poss.pron. dykkar, Dykkar

ailenish n. travelheit

ailn zich v. skynde seg

ain adv. inn

ain- inn- [dial.: án- [NTY, POL]; ain- [LIT]]

ainehòre det onde auget, forheksing

aingedárt adj. inntørka / aingedárt vérn v.intr. tørke ut

aingelibt adj. forelska / aingelibt in forelska i

ainhalt (pl. -nm. hemning; atthalding, hemming, hindring

ainhaltn (perf. aingehaltnv. halde att, hindre / aingehaltn adj. beherska, måtehalden; fjern, fåmælt, ordknapp; innesperra / aingehaltnkeit f. behersking, måtehald, reservasjon; fjernheit, fåmæltheit, ordknappheit / ainhaltn zich ‘beherske seg; halde stillinga’ / ainhaltn zich un nit … ‘avstå frå …’

ainleign v. rive ned

ainlíbn zich (perf. hott zich aingelibtv. forelske seg / aingelibt adj. forelska / aingelibt in … ‘forelska i …’

aiz n. is / aiz kalt iskald

aizbarg (pl. aizbęrgm. isfjell

aizern adj. jarn-

aizik adj. isut, iset

aizjamm n. Nordishavet

aizn jarn

aiznban (pl. -enf. jarnbane

aiznbeton m. armert betong

aiznbrech n. skrapjarn

aiznkastn (pl. -sm. isboks, isskåp

aiznkróm (pl. -enf. jarnvarehandel, isenkram

aiznvarg n. jarnvarer

 

Ak

akker (pl. -sm. åker

akkeraizn (pl. -enn. plog m.

akkern v. pløye

aks (pl. -nf. akse m.

 

Al

alde ub.pron. alle, alle som

alef (pl. -nf. alef {første bokstaven i det hebraiske alfabetet}

alef-beis (pl. -nm. alfabet / jidisher alef-beis det hebraiske alfabetet

aleiemashólem måtte dei kvile i fred {blir sagt når ein snakkar om fleire menneske som ikkje lever lenger; jfr. ólevashólem m.ólejeshólem f.}

alíe (pl. -sf. 1. torálesing i synagogen {eig. ‘oppstiging’}; 2. immigrasjon til Israel

alkòlpónem adv. iallfall

alldings ub.pron. alt, allting

alle pron. alle / Dós jingl hott allemen geshribbn a bríf. ‘Guten skreiv [el. har skrive] eit brev til alle saman.’

aleichemshólem interj. «med dykk fred», goddag att {svar på shólemaleichem}

alléin adj. åleine

allemól adv. alltid

allerlei adv/ alle slags, alskens

almen (pl. almónemm. enkjemann

almóne (pl. -sf. enkje

àlpi prep. etter, i følgje / alpi joisher i all rettferdigheit / alpi mikre tilfeldig

alt adj. gammal

altfręnkish adj. gammaldags

altjidish adj./n. gammaljiddisch (1250–1500)

 

Am

amól adv. ein gong / Di tsait, vós amól hott zi zich im ousgedacht a shvére, ręchnt er atsìnd far der shęnster fun zain lébn. ‘Den tida, som han ein gong rekna som tung, reknar han sidan som den beste i livet sitt.’

amólik adj. tidlegare / Off der antkégnibberdiker vant iz der groiser hęngzeiger mit di shvére męshene gevìchtn gehongen of dem zęlbn ort, vi in di amólike tsaitn. ‘På den motsette veggen hang det store vegguret med dei tunge messinglodda på same stad som den gongen.’ (Der nign, s. 100)

amórets (pl. amràtsemm. kunnskapslaus person, uvitande person, uopplyst person (særleg i samband med jødisk religion/vitskap)

amràtses n. kunnskapsløyse; uopplystheit

amràtsish adj. kunnskapslaus, uvitande, uopplyst

 

An

an ub.art. ein, ei, eit {blir bruka føre vokal, jfr. a} / S’iz gevén dós érshte mól vós Jánkev hott getroffn ęmmetsn fun an ander gégnt. ‘Det var første gongen <at> Jankov trefte nokon frå eit anna distrikt.’ (Der knecht, s. 46)

anderer andre
der anderer den andre / Der anderer hott geshpílt of a fídele … ‘Den andre spela på ei lita fele.’ (Der knecht, s. 46) / S’iz gevén dós érshte mól vós Jánkev hott getroffn ęmmetsn fun an ander gégnt. ‘Det var første gongen <at> Jankov trefte nokon frå eit anna distrikt.’ (Der knecht, s. 46)

anker (pl. -sm. anker

antik adj. antikk

antik (pl. -nm. antikvitet, klenodium

antplękkn zich v. openberre seg; bli openbert

 

Ap

apetit m. appetitt

apikoires (jød.rel.) kjettar, ateist

appl = eppl m. eple

apteik (pl. -nf. apotek

 

Ar

arainfalln (perf. iz araingefallnv. falle inn i, komma i / Tsu 16 jór iz im tsúfęllik araingefalln in hant a vęrk funem astrònòm Herschel, vós hott of dem jungen Darwin gemacht a groisn roishem. ‘Da han var 16 år, fikk han tilfeldigvis eit verk av astronomen Herschel mellom hendene, noko som gjorde djupt inntrykk på den unge Darwin.’ (LN 23.12.1994, s. 12)

arbes (pl. =) f. ert, erter

arbet (pl. -nf. arbeid / Di arbet iz shvér. ‘Arbeidet er tungt.’ (Der knecht, s. 41)

arbeter = arbetórer (pl. =) m. arbeidar

arbetn v. arbeide

arbl (pl. =) m. erme

arbúz (pl. -esm. graskar

arendár = rendár (pl. -nm. forpaktar

aręnde (pl. -sf. forpaktingsgods

 

As

ash n. oske

ashíres n. rikdom

Ashkenaz Aschkenas, det jødiske Tyskland

astronòm m. astronom / Tsu 16 jór iz im tsúfellik araingefalln in hant a verk funem astrònòm Herschel, vós hott of dem jungen Darwin gemacht a groisn roishem. ‘Da han var 16 år, fikk han tilfeldigvis eit verk av astronomen Herschel mellom hendene, noko som gjorde djupt inntrykk på den unge Darwin.’ (LN 23.12.1994, s. 12)

 

At

atsìnd adv. sidan, seinare / Di tsait, vós amól hott zi zich im ousgedacht a shvére, rechnt er atsìnd far der shènster fun zain lébn. ‘Den tida, som han ein gong rekna som tung, reknar han sidan som den beste i livet sitt.’

 

Av

aveide (pl. -sf. tap

avękk adv. bort, borte / Di pouerem zainen geveinlech avękk shlófn frí. ‘Bøndene legg seg vanlegvis til å sova tidleg.’ (Der knecht, s. 32)

 

Az

az konj. at {jfr. biz} / Tsveitns shraib ich dír, az ba unz hott zich getroffn an umglikk mit a glikk éinem. ‘For det andre skriv eg [til] deg at hos oss er det skjedd ei ulykke og ei lykke saman [=på same tid].’

azeiger klokka / Dertsú darf men fír azeiger shoin oufshtein. ‘Og dessutan må ein stå opp allereie klokka fire.” (Der knecht, s. 32)

azóre (pl. -sf. åtvaring